Hon skulle göra sig så bra i den här....

http://www.hm.com/se/product/06885?article=06885-B#article=06885-B

Bortkletad Räka

Juni är troligtvis norrorts mest bortskämda bebis för tillfället, så mycket fina presenter som hon fått av våra vänner, släktingar och grannar. Hon skulle kunna byta kläder varje dag nästan. Första storleken är snart för liten, förstår nu varför folk säger att "det går så fort när barnen är små". Måste visa ett par fin-fina tofflor som hon fick av sin kompis Elliot i onsdags när han kom hem till oss med sina päron.


Stickade converse. Hur snyggt kan det bli? Elliots mormor hade stickat dem. Skicklig kvinna. Idag har vi varit på Ikea och köpt ett skrivbord, spotlights och en halv bokhylla. Hyllplanen fanns men inte fästet. Juni har fått två hyllplan som bara ska målas vita. Känns skönt att vi börjar komma i ordning. Blir galen av att leta saxar, brödrostar och något man kan skriva med. Kom ordning, kom lugn, jag väntar på er!

inredningsmorgon

Gäsp. Jag tycker vanligtvis att det är skoj att leta möbler, gardiner och allsköns inredning. Men nu, när det är massor av saker vi behöver fixa med och köpa är det inte alls lika kul.. Har spenderat senaste timmen med att leta efter en fototapet till sovrummet, hittar inte den perfekta, trots att det finns tusentals! Letar efter det perfekta skrivbordet. Jag hade hittat ett för längesen.

(Längesen- skrivbordet)

Men nu har vi kommit på att vi kanske ska köpa ett redigt bord. Ett sådant där det ska finnas lite spår av lim och kritor. Ett brett bord så att flera A3- ark får plats samtidigt. Ett med såna där breda bock- ben. Och så en skomakarlampa på bordet,och en stor anslagstavla över. Eller lite böcker, papper, pennor och färg. Får en bra bild i skallen nu. Jag tror att vi måste köra på det här...

Min bild av en skomakarlampa. Hade kunnat hitta en likadan hemma hos gamla moster. Behöver väldigt funktionella hyllor också. Starka och diskreta att fylla med enhetliga, svarta pärmar och mappar. Ordning och reda. Säg gärna till om ni har förslag på några sådana. Eller om ni råkar trilla över en fototapet eller i alla fall realistisk tapet föreställande björkskog eller björkstammar. Eller fina blommor, färgglatt och snyggt fast inte för skrikigt och så ska den passa ihop med en mörkgrå säng.

Enkelt va?

Goodbye Dinkies

Dinkies- double income no kids. Den tiden är förbi. Idag är Juni 1 månad och 12 dagar gammal och vi har flyttat till större. Jag är för första gången bostadsägare (till liten del men ändå) och vi bor numera i ett s.k barnvänligt område. Ett sådant område som Ulle skulle kalla skaljacke- Mecka. Än har jag inte sett så många skaljackor men jag skulle tro att det beror på den skrämmande varma hösten så folk kan än så länge gå runt i ja, skinnjackor kanske?? Vi bor nära ett friluftsområde med elljusspår (hurra!) dock så det är nog bara en tidsfråga innan de poppar upp som svampar ur marken.


Så här ser det ut utanför vår dörr. Hurra igen! En sådan här tidningsmojäng gör det möjligt för oss att prenumerera på morgontidningar utan att vi vaknar av dunsen när brevbäraren kastar ner den på dörrmattan.


Vi har inte kommit i ordning på långa vägar men badrum, kök och vardagsrum är så gott som klart. Mor och Far S har varit hos oss och hjälp till med rumsteringen. Nu råder pappa Lars-ordning i våra lådor. Helt otroligt, det är som om grytorna och slevarna, kaffepaketen och babysempen köpts mått- anpassade efter våra lådor och skåp. Vi saknar gardiner här ser jag nu... Men vi har ett stort bord med jättemånga fina stolar. Där ska vi servera mat från det grek/värmländska köket. Blir alltså Moussaka på värmlandskorv och Kilsfalu.


Hej infälld micro jag älskar dig!


Här är en park som vi har nära till. Området är ganska skiftande i mysighetsgrad eftersom det ständigt byggs nytt. Men det blir många lekparker och vår innergård är supermysig. Jag hoppas att det växer till en stadsdel i stil med Hammarby Sjöstad, fast gärna med lite billigare affärer och en till mataffär, just nu finns bara en Ica Nära. I vår huskropp finns 4 lokaler som ska hyras ut. Ryktet säger att ett gym är på ingång, liksom en restaurang och en öppen förskola. Ballt! Och om ett år är hela vår huskropp färdigbyggd och i augusti 2015 flyttar Kostas bror och hans klan in i porten bredvid vår! Jo, det är sant och det blir alla tiders tror jag, och praktiskt. Okej, nu händer det saker i soffan bredvid mig. Jag måste sluta. The dinkie days are over va re ju...

I morgon startar den seriösa demoleringen av vårt hem. Vemodigt och skönt på samma gång. Vi träffade en granntant i hissen en dag. Berättade att vi snart flyttar till Järvastaden. Vi diskuterade för- och nackdelar med flytten (nackdel tex lång från Solna centrum apotek mm). Hon summerade det hela med; "nä, de e bättre på Klippis"!


- Posted using BlogPress from my iPhone

en vecka gammal familj

Nu är vi tre, nu äntligen är vi en familj. Den 9/9 såg vår efterlängtade räka äntligen dagens ljus, eller kvällens mörker för hon kom kl. 21:52. Jag skulle kunna göra om det, igen och igen. Trots att värkarna gjorde så ont, trots att det tog en evighet innan narkosläkaren kom, trots att det tog 12 timmar av förvärkar och sömn i tiominuters intervaller och sedan 14 timmars förlossning. Kl. 8 på tisdagsmorgonen tog vi en taxi. Det blev inte mycket till frukost. Packade juicen, chipsen, yoghurt och festis och gav oss av.

Först fick jag träffa en barnmorska som såg mig djupt i ögonen och visade hur jag skulle ta värkarna. Hon undersökte mig och konstaterade att jag var öppen 4 cm. Efter två timmar fick vi komma in till barnmorska nr 1- Kajsa. Och så fick vi undersköterskan Maggan och en nyanställd tyst kvinna. Jag hade jätteont och var redan hungrig men fick inte äta, påbörjade där och då ett blåbärssoppe- beroende. Sen kom en doktor och la en epidural, det var skönt. Rena himmelriket med den kombinerat med lustgas. Epiduralen bedövade halva ansiktet och hela höger sida av kroppen. Detta är tydligen väldigt ovanligt men ofarligt. Jag fick en ny bedövning och kände mig som en bättre fikarums- diskussion, kul att kunna bidra till forskningen!

Efter detta kom en timma av paus, mer soppa. Vi drog på stereon och proggade lite Cornelis, smsade. Kostas pappa ringde och oroade sig. Sedan fick jag dropp. Hade ingen vidare koll, drog lite för djupa andetag lustgas och blev illamående. Fick träffa barnmorskan Lotta och nästa undersköterska, de var väldigt trevliga. Vi pratade en massa. Sedan blev jag nödig som tusan. Det var helt omöjligt att gå på toa. På 5 timar hade jag bara öppnat mig ytterligare 1 cm. Jag fick försöka på en potta och samtidigt hänga iett gåbord, körde ut Kostas och barnmorskan. När hon blev varse om att jag var skitnödig sa hon- ja men då är det dags att föda!

Det blev till att sticka hål på hinnan och så gick vattnet. Sedan fick Kostas avslöja att jag var öppen 10 cm. Det var nu jag fick spänna musklerna- i överkroppen. Jag kunde inte stå själv så min starka karl med de snyggaste fotbollsbenen i kommun fick lyfta ner mig på en pall på golvet. Pallen var en önskan från min sida, då hjälper tyngdlagen till. Det var här jag började önska att jag gjort flera sido- benlyft. Höfterna började värka, blev inte bättre av att ligga på rygg. Bästa ställningen var knästående med stöd av sänggaveln. Jag gnällde om mat och drack nyponsoppa, klämde och klagade, hängde på gasmasken och Kostas började febrilt springa med kalla tvättlappar. Jag strippade av mig nattlinnet i ren och skär jag svettas ihjäl- desperation och vips var kl 21:30 och barnmorske- Lotta var tvungen att gå hem. 

I dörrspringan stod nästa gäng. En kvinna med dreadlocks som jag inte minns namnet på, en undersköterska och en student. De gjorde en "överlämning" som Tina skulle ha sagt. The basics, här är Helena, förstagångsföderska hon krystar och har provat det här och det här. Räkan var inte snabb. Jag kände hennes huvud en gång men hon drog sig tillbaka flera gånger. Kostas coachade, sköterskorna skanderade "kom igen, kom igen" och i slutet kom en sugklocke- man in och bedömde att det inte skulle behövas någon sug. Kl. 21:52 kom hon äntligen. Det gjorde inte så ont som jag trodde. Det stramade och sved inget. hon ploppade ut, och efter kom kroppen. Det var så häftigt när de la henne på mitt bröst. jag hann se en bit navelsträng och tänkte, det blev en pojke! "Ska vi vända henne så ni får se vad det blev"? Ja! Jag visste ju redan men inte Kostas.. "Se, en pojke sa jag". "Nej, en flicka ser du väl sa Kostas". Sedan klippte han navelsträngen.

Det är i den stunden som tiden står still. Det har även känts så sedan vi kom hem. Allt annat är oviktigt. Solen skiner, det vilar ett lugn i vårt hem. Vi kontrollerar att hon andas. Hon äter, sover. Vi går med vagnen. På BB stannade vi tis- lördag. Det var så skönt där, sköterskorna kom med flaskor var tredje timme, jag fick fylla på min tomma mage och de hade skorpor med ost och marmelad vid frukosten. Alla var snälla och hon var helt frisk, inte ens lite gulsot. 50 cm lång och 3125 gram. Vår tös, vår dotter, vår Räka, vår tröllonge. Juni, Kajsa, Helena S. Gakios. Vackrast i världen. När vi kom hem boade vi in oss, städade lägenheten, ochvi fick blommor från mitt jobb! Kärlek.

Väntaväntavänta

Här är det lite action faktiskt. 41 veckor och fyra dagar idag. Jag har haft förvärkar i ett dygn nu. Det gör ont. Fast på ett kul sätt, hur det nu är möjligt. Igår kväll satt vi i soffan och flinade och mös och trodde att vi skulle få åka iväg. Men icke. Blev dock ett samtal till förlossningen. Vaknade av värkar en massa gånger inatt och så ringde vi en gång till innan Kostas gick till jobbet i morse. Under dagen har det varit ganska lugnt men värkarna har tilltagit ikväll. Jag har laddat ner en app att klocka värkar på och när jag trycker på den kommer Kostas och trycker på min rygg, eller så vrider jag mig som en mask i soffan och känner mig smärt-tålig och ball.


Vi tjuvöppnade en varsin förlossnings- Festis ikväll. Kanske kan det hjälpa processen lite på traven. Trots att jag längtar väldigt mycket efter att Räkan ska komma så tror jag att jag kommer sakna magen. Nu ska den snart gå från klotform till skinnpåse typ. Det finns så många + med gravid mage, på bilden ser ni ett exempel- #praktisk att lägga grejer på


#Man blir ursäktad för det mesta, som exempelvis när man är disträ eller får mildare vredesutbrott. #Man servas med diverse tjänster, exempelvis erbjuds redan upptagna sittplatser i kollektivtrafiken, får skorna knutna, slipper bära grejer mm. #Jag behöver inte hålla in magen som jag alltid annars gör. (Tragiskt egentligen) Sen finns det minus också- #Bara kunna sova på sidan #inte kunna äta och dricka vad man vill #tvingas äta fula brun/beige järntablett- kapslar. # få domningar i händerna osv.
Håll tummarna för att Räkis kommer inatt, ok?

Det sista av sommaren

Vilken vecka vi har haft- vädermässigt! Egentligen är det ju så varmt att man skulle kunna sitta vid vattnet i bikini. Kostas har (tyvärr) cyklat till jobbet nästan varje dag efter semestern, annars hade jag tagit mig en tur till Pampas idag. Med kaffetermosen och nästa bok som står på tur- "Min mormor hälsar och säger förlåt". Igår promenerade jag ända till Råsunda! Det gick bra. Långsamt, men bra. Det var så kul att få en hel timme med Ellen och bara prata, prata, prata





Och så tuggade vi lite emellan orden. I förrgår åt Kostas och jag och Sandra middag utomhus, på wokstugan. Jag åt kyckling med jordnötssås, det godaste som finns. Tyvärr har jag aldrig hittat godare jordnötssås än den som serveras på Spicy Hot i Norrköping. Undrar om den restaurangen finns kvar...
Igår gjorde jag nåt helt otroligt. Vi tog bilen till stan på kvällen, fr att hämta ut linser som jag beställt. Butiken ligger på den lugnare delen av Kungsgatan, nära norra Bantorget och dit har jag kört flera gånger. Sen guidade Kostas ut mig på okänd mark. Vips korsade jag Drottninggatan där det alltid är som mest folk (mellan Åhléns och H&M Home). Vidare mot Östermalm, längs supersmala Karlavägen med alla dolda övergångsställen och högerreglar. Ner för en u-sväng på Strandvägen, jätteotäckt med spårvagnar och allt. Och så in i en trefilig rondell. Då skrek jag argt åt Kostas, fick lätt panik och tog två varv innan jag kom ut. Avslutade med en perfekt parkering hemma. Läskigt men lärorikt. Jag är stolt.


Väl hemma hämtade jag ut ett paket. Från Linn med familj. Jag fick godis ( att ta med till BB antar jag) en jättesöt pyjamas och ett par underbara stickade tossor till Räkan. Ska strax ringa och tacka så mycket.

Idag känns det lite bättre. Jag aktiverade mig med ett besök hos Sivan på MVC. Det var trevligt. Magen hade inte växt sedan förra veckan och allt såg bra ut. Dessutom fick jag en bekräftelse på att det ÄR förvärkar jag känner varje kväll. Att Räkan sedan sparkat och värkt lite under dagen får mig att tro att det kanske, kanske kan starta idag...
   Imorgon ska jag äta lunch med Ellen, min gamla kollega. Ska bli jättekul. Hon jobbar i Råsunda, då kan jag samtidigt passa på att besöka en 2:nd hand- affär samt en diverse- affär som jag varit sugen på länge. Försökte gå dit igår men jag orkade inte. Får väl ta bussen i morgon. Om det nu inte blir en bebis emellan. Det finns alldeles för få diverse- affärer nuförtiden. Den här heter Råsunda varuhus och där ska finnas lampor, mattor, leksaker och lite allt möjligt. Kanske kan sådana där butiker som Tiger och In&Finn klassas som diversebutiker?
   Idag ringde min bror på lunchen, och på förmiddagen ringde Kostas kompis Andrea, Kostas svarade inte i telefon så han ringde mig för att kolla om vi hade åkt in till BB eller ej. Det märks att jag är ledig för min telefonräkning har skjutit i höjden. I förrgår pratade jag med Majsan en lång stund, och med min nygifta vän Josefin en hel timma. Sånt är trevligt. Jag minns att det var en lång tid det var svårt att prata i telefon med min syster efter att Tyra kom. Passa på ska man göra, sägs det.
  Jag gjorde något onödigt idag också. Shopping ingår inte i vårt nya ekonomiska liv. MEN. Jag har tittat på en hatt ett tag. Och idag tänkte jag att jag kan behöva en   push- present som jag läst om i Mama, Push-present är det nya babyshower. Babyshower är något jag bestämt påtalat för mina närmsta vänner att jag "avskyr". Jag tror att det egentligen är meningen att det är partnern som ska skaffa en push- present men jag tog saken i egna händer. En svart filthatt. Jag är i lämplig ålder för  hatt nu. Hoppas att jag vågar använda den bara...

5 dagar sen

Åhåhåhåååå vad seeeeegt. Inga förvärkar. Jag börjar få panik. Den 11 september har jag varit föräldraledig en månad! Vilket slöseri, jag hade orkat jobba längre. I går bakade jag en kladdkaka och frös in. Och på kvällen tvättade vi klädseln till soffan som Kostas päron ska få överta. Det är ju projekt liksom.. Funkade inte, som sagt. Och inte hallon- teet heller, men gott var det. Nu sitter jag på gården och har fikat. Ska prova att ta trapporna upp till lägenheten. Det sägs ska hjälpa. Om inget hänt i morgon ska jag till barnmorskan, det är en trevlig aktivitet.


- Posted using BlogPress from my iPhone