Våran Ellen

I måndags fick jag en klump i halsen. Fast jag kände det på mig. Ellen hade varit på arbetsintervju på fredagen, fått svar på fredagen, skrivit pappren på fredagen. Och på måndag fick jag beskedet. Ellen slutar efter 2,5 år på Balance. Min kära, kära kollega, en av mina närmsta. Ellen från fjällen som kom sättandes en aprildag. Ellen som bara var 20 år och som vi andra var så tveksamma till. 20 år, kan det funka i det här teamet? Är hon inte lite väl ung? Men vi föll snabbt för Ellen. Hon passade in som en pärla på pärlplattan. Jag läste henne ansökan ett år senare. På den tiden jobbade hon på OKQ8. I slutet av ansökningen stod det. "Nu är jag trött på att fylla baguetter med korv så jag hoppas på ett positivt svar från er". Jag förstår att hon kallades till intervju. Vem kan motstå den ärliga formuleringen?
Första arbetsdagen hade vi säljfrukost. Båda anläggningarnas säljare slöt upp i perosnalrummet för gemensam frukost och säljsnack. Ellen var ny liksom en kille från citygymmet. De ombads presentera sig. Och Ellen, som var yngst ställde sig ivrigt upp och bad om att få presentera sig först. Hon ställde sig upp, såg på alla, också fick vi veta vem hon var. 20 år från Ånäset minsann. Den andra killen satt ned, som kontrast.

summer is short, most of it rains away-hey-hey-hey...

Ellen. Som jag ibland råkar kalla Älskling, för att jag slinter på orden och tror att jag fortfarande är hemma med Kostas. Som fixar och trixar och kan Excel. Som är så vän och lugn. Som är bäst på att baka och aldrig missar fredagsfikat. Som är lika förtjust som jag över röret med smarties som vi får från vår kaffeleverantör en gång i månaden. Fjällen som jag översätter låtar med när tristessen kommer krypande. Ellen som jag kan säga sjuka saker till utan att hon tycker att jag är dum i huvet. (eller hon kanske bara håller god min :) Och på måndagarna går vi igenom vad vi gjort på helgerna.
Och så har hon svar på det mesta som har med huden att göra. Och kommer det inget svar med en gång snurrar hon på stolen så att den är vänd mot mig. Och tittar snett uppifrån på en. Förblir tyst och stryker över nåt i kalendern med tipp ex.

Fasen vad jag redan saknar henne. Sjukt.

Det har knappats varit några uppdateringar här. Har inget att dela med mig av. Ingenting händer. Hösten är varm det kan ju inte kan ha undvikit någon. Jag svettas floder om morgnarna efter cykelturen till jobbet. Förra veckan försökte ja verkligen att cykla lugnt. Verkligen fin- åka. Långsamt och metodiskt. Jag gick i uppförsbackarna. Det hjälpte inte. Dagen efter cyklade jag i en tunn tröja och luftig halsduk. Det funkade inte heller. Det ser ut som att jag får börja duscha på jobbet. Cykling som är så hälsosamt och sparar in en massa hundralappar varje månad.
Typiskt. Svett på näsan och flytande smink, det finns värre saker, jag vet. Hejdå.

När det är lite ruggigt utomhus och inombords är det ganska gött å dricka te i badrummet. Med fötterna i lite för varmt vatten. Så att all värme blir till svettpärlor på överläppen. Särskilt gött är det att få teet serverat åt sig. (Jag sitter i fotbad jag kan inte hämta själv)

Det senaste otroligt viktiga

Skördat en chilifrukt från födelsedags- plantan som jag fick av Anna & Andreas. Är väldigt nöjd med den här bilden. För tankarna till Fem myror är fler än fyra elefanter. Ch...i...li... Chili!


Gjort lyckad müsli. Lite för lite sötma men gyllene och grann blev den. Och god. Det är ju bonus!

Hållpunkter hösten 2013

Helgen v 34. Kräftfiske i Norrtälje. Jag ställer mig tvekande inför den här helgen. Kostas massör och hans fru har bjudit oss på kräftfiske i deras sommarstuga norr om stan. Vi ska åka dit, lägga ut burar och sedan syna dem i gryningen. Kostas ska hjälpa dem med ett el- jobb. Saken är den att jag inte vet om jag vill lägga halva/hela helgen på kräftfiske med okända människor. Samtidigt- himla trevligt.

Helgen efter det, v 35. Anna och Erik gifter sig. Observera! Samma dag som Blondinbella, riktigt stort. Vi åker till Värmelandet redan på fredag. Jag har bokat pappa som chaufför för dit- och hemfärd. Bröllopet hålls i Grums, Borgvik.

8 september blir det besök på Dramaten och garanterat glas röt ti pausen. Det är Sandra som bjuder för min 30- årsdags skull. "Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva".

Ja sen är det pizza- onsdag den 11 september. Ny i gänget från forna klassen J3E är Hanna. Det ska bli kul. 4 blir 5. Traditionen paj byts not pizza. min goda, goda, goda med massa mozzarella! Bam!

13 september, en fredag. Perosnalfest med Balance. Krädtskiva och västerbottenpaj och Kalixlöjrom och aioli. Smask!
Sen är det inga fler planer. Känner att jag måste styra upp nåt. Funderar på om man skulle ta någon sorts spa- helg med mor. Det vore trevligt. Fast det är klart, kan ju bli dyrt. 

Strandfynd

Den här stenen hittade jag på em strand på Korfu. Visst är den cool? Dödskallesten.

Till Ian

Idag fyller min käraste syster 40 år. Det är inte klokt. Jag önskar att jag hade kunnat vara hos er och dela den där fina jordgubbstårtan. Synd att Posten inte hann leverera mitt grattis- kort i tid. Hoppas att din dag har varit bra. Vi ses snart hoppas jag.
Puss och kram från Lillsyrr (orkidé n i köksfönstret blommar lite extra för dig idag).

Det ösregnade när jag gick hem. Ganska befriande ändå. En matkasse i varje hand. Byxorna fastkletade på låren. Prickar på glasögonen. Inget paraply, ingen idé att försöka gömma sig. Bara ta det. Gå in och mysa allmänt.

Ikväll...

...ska jag gå på Stockholm music and arts. En födelsedagspresent från Ulle som inte kunde vara med på min 30- årsfest. Vi ska se First aid Kit och Regina Spektor. Ser mest fram emot Regina. Hoppas att hon spelar "summer in the city". Det är hennes allra bästa låt.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Hedersuppdrag

Idag har jag fått gästlistan till ett bröllop jag ska på sista augusti. Anna & Erik ska bli lagliga och det är på tiden efter två barn och 17 år ihop! Det ska bli så kul! Jag har dessutom fått ett hedersuppdrag- göra placeringskorten. I veckan ska jag skaffa material så att jag kan börja så smått. 80 gäster! Wihii!