Post uppkörning

Yesssssssss! Obegriplig känsla, lite som när vi fick Juni. Jag har köpt bubbel, jordgubbar och chips. Nu är ångesten bortblåst, inga mer pengar till Trafikverket (en uppkörning kostar 1200 nowdays) och äntligen kan jag slippa ha åldersångest. Nu är jag snart 32 år och jag har körkort. Och barn. Gött!!!

Domedagen

Nåt gammalt- moster Kajsas pärlhalsband.

Nåt fått- armbandsuret från min 30-årsdag.

Nåt lånat- Junis gose-skallra, en kanin som sitter i en morotsbil samt Slobodan och Oleg, två virkade björnar som jag fick av min gamla klasskompis Anna för en väldig massa år sen.

Nåt blått- Jeans och hörlurar.

Käre gode Gud och fader vår, snälla ra!


- Posted using BlogPress from my iPhone

:-/

Man vet att man lever på 10-talet när doktorn rekommenderar en att ta en selfie om dagen. Jag ringde neurologen igen för det känns som om förlamningen spritt sig till höger halva av ansiktet också. Det skulle inte vara någon fara dock. (Ulle, det strålar inte upp mot höger- örat så du behöver inte vara orolig) Neurologen rekommenderade mig att ta en selfie om dagen för att se hur det utvecklar sig. Känns hippt.
Nu sitter jag på Ica Maxis café och väntar på körlektion nummer två för dagen. Den första gick ganska dålig. Jag är helt slut i huvudet av gårdagen, dessutom fick jag bara sova mellan 00-05:15.
Hon är så himla praktisk min dotter, verkligen noll sinne för planering och timing. Onge!


Selfie, dock inte från idag. Utan från vårens rosa- kappa dag som oftast bara infaller just en dag om året.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Bam! Vilken dag...

Jorå, 55 poäng av 65 möjliga. Tre poäng över godkänt. Jag grejade det. Men sen blev det ett himla holabaloo. Jag kände mig lite bedövad i läpparna och kinden i morse. Tänkte att det kanske skulle vara bra att kolla upp så när jag sitter och väntar på att provet ska börja (skapligt stresspåslag redan då) ringer jag min vårdcentral. De kopplar mig till en närakut där jag blir rekommenderad att åka direkt till akuten, st Görans t ex.
Okej svarar jag, jag ska skriva teori nu tror du det kan vänta en timme. Nja, jag rekommenderar att du åker nu. Stresspåslget ökade, mycket. Men jag gick in ändå, skakig på hand. Halv- rädd att jag höll på att få en stroke.
Det var många svåra frågor i början och flera stycken markerade jag och bytte svar på. Men det gick! Så glad! Jag promenerade raskt till centralen, tog en dyr taxi (kanske bäst) och blev inskriven och fick komma in till doktorn med en gång. Tydligen prioriterad, det var fint av dem.
Någon stroke var det ju inte, var aldrig särskilt rädd för det eftersom jag mådde bra. De tog blod och sedan en hel del ryggmärgsvätska. Jag trodde att det skulle kännas som att få epidural men det här tog nästan fem minuter. Gjorde inte så ont som tur var. Sen fick jag träffa neurolog, en läkare på öron-näsa-hals och så tillbaka till akuten där neurologen fanns. Jag har fått ansiktsförlamning, grad två av sex möjliga. Det syns inte så mycket men jag hoppas att det går över. Vänster halva av ansiktet hänger lite och mitt face har sett bättre dar om en säger så. 90% blir helt återställda. Nu kräver jag att alla håller tummarna för att det går över och inte blir värre. Det blir ett jäkla tummhållande här, först för teoriprov och nu ansiktsförlamning. Det tog tre timmar på akuten. Jag åkte in till stan och köpte några nödvändigheter till mig själv sen. För att jag varit så jäkla duktig idag!

Skarpt läge

Ok, nu är det en timme och fyra minuter kvar. När jag pluggade igår kväll hade jag lätt nervös- påslag, sådant som pirrar i benet och hindrar en från att andas med magen. Idag är K på kurs så vi stack ut och körde på förmiddagen. Är strax på pendeln in till stan. Snart står jag där utanför salen och trampar och svettas. Åh jag önskar så att jag får skriva ett bubblande glatt inlägg i eftermiddag.
Med vänlig hälsning,
Hon som tog 14 år efter de andra.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Hispan nästa

Jag blir galen. Min två timmar långa körlektion igår gick så dåligt att jag ville slå mig själv hårt i ansiktet. Det blev inte bättre av att jag har fått en ordentlig förkylning. Tror att jag hade lite feber faktiskt. Efter lektionen (körskolan ligger i Barkarby handelsplats) stapplade jag till Ica Maxi och köpte en ask Ipren. På förmiddagen hade jag tappat mitt SL- kort och köpte därför en sms- biljett bara för att komma till pendeln och får beskedet att jag färdas i zon B och måste köpa en till biljett. Kostade mig 100 spänn att ta mig hem. Stackars i-landsHällen. Mamma är här och passar Juni. Det är trevligt. Vi hade feedagsmys igår med fläskytterfilé och rårakor. Drog iväg med bilen efter frukost idag och jag var värdelös då med. En besviken Kostas i passagerarsätet och en förare med gråt i blick. Min mentala målbild har återigen fått sig ett par ordentliga knivhugg.


Nu sitter jag på bibblan för att plugga teori. Det var inte igår jag här, ganska mysigt. Har köpt plugg- godis. Det går alltid bättre då.

idag kommer lilla mormor

Jag tänker aldrig, aldrig, aldrig kalla mina föräldrar mojmoj och moffa. Det dyker upp överallt, små bebisar som inte ens kan säga mamma beskylls för att kalla sina mormödrar för mojmoj. Okej om det är svårt med r-ljuden till en början men man behöver ju inte förnedra ungarna i förväg. (mitt eget ständiga bebisspråk gills förstås inte).
Idag kommer i alla fall min mamma, Junis mormor till Stockholm. Hon ska vara dagmamma medan jag pluggar-pluggar-pluggar och kör-kör-köööööööööööööööööör.
Vi ska åka in till stan och möta henne strax men först tänkte jag att vi ska åka och se på träden i Kungsträdgården och dricka kaffe. Det blir en fin förmiddag det!

Nuärenära!

Idag är det 11 dagar kvar till uppkörningen. Och 8 till teoriprovet. Det...känns. Jag som trodde att jag var en fena på allt det där med axeltryck och inställelsemånad och påbuds- skyltar har plötsligt fått mig en törn på mitt teori- självförtroende. Jag gör test efter test, får ca 60 rätt av 70 och underkänns. Det konstiga är ju att 53 av 70 är godkänt IRL. Körningen känns så gott som bra nu med undantag för att jag glömmer skyltar och alltid trycker ned kopplingen innan jag bromsar. Invanda beteenden är svåra att ändra på. Hursomhaver, till veckan ska jag betala in 325 respektive 1200 kronor till trafikverket. 1200 j*vla kronor för att bli förnedrad under 45 minuter. Det är hutlöst. De vill väl inte att folk ska ta körkort i det här landet så de slipper reparera vägarna. På torsdag kommer mamma och är dagmamma åt Juni medan Kostas jobbar och jag sitter på något trevligt kafé och pluggar. Och nåde mig om jag surfar eller kollar Facebook mer än en gång varannan timme. Jag har en hel del lektioner inplanerade, 2 på fredag, 2 på tisdag och 2 på onsdag och sen BOOM! Då avgörs det.
Igår körde vi hemma, motorväg, påfart och avfart. I eftermiddags körd

Undrar hur många gånger Barbie körde upp?

e vi in till stan. Vi tog faktiskt med oss Juni. Jag har inte velat övningsköra med henne tidigare men nu känner sig Kostas trygg i bilen med mig och min körförmåga kommer inte vara nämnvärt mycket bättr om 11 dagar än den är nu. Det snabbaste jag körde var ändå 70 så det kändes lugnt. Gick riktigt bra, igår skrek vi bara påvarandra en gång och idag två gånger. Det är bra. Nu måste jag sluta
skriva och ta reda på vad en etta och en tvåa betyder i besktningsprotokollet. Hejdå verkligheten!

Så bra!!!!

Jag är tydligen fortfarande uppfylld av bröllopstankar, var tvungen att leta igen en av de där dikternasom jag tänker läsa, högt! så att alla hör. Och rodna kommer jag att göra. Jag tror att den här skulle ge en fin och lite kul inledning.

Den rätte av Erik Lindorm

Jag hade tänkt dig blond
och lång över allt förstånd
med en energisk haka, du, som i dröm och vaka
varit mitt ideal.
Blond och högväxt och smal.

Och så kommer du dock
mörk och kortväxt och tjock,
med hakan i nervikt krage
och en början till mage.
Sådan kliver du in
i min själ och mitt skinn.

Allting blev skapat om,
när du kom.
Allting slog du itu.
Du, du!

När vi gifter oss

Jag har tänkt på nästan allt. Jag vill så gärna gifta mig. Det är, tyvärr, inte så att vi ska göra det men någon gång hoppas jag. Vi har ingen bröllopsbudget. Herregud vi har ju köpt en lägenhet. Men tänk om man skulle hitta sådär 100 000 någonstans i en gammal byrå på vinden. (Vi har inte ens en vind) ja i såna fall skulle jag fria och ställa till med fest. Min vän Josefin tog i somras saken i egna händer och friade till sin man med motiveringen "ja vill gifta mig innan ja blir rynki"! Och han sa ju ja förstås för hon är världens kap.

Hursomhelst ska jag berätta hur det ska vara. Det finns tre möjliga miljöer.
1) någonstans i Grekland, kanske i Ioanina som är närmsta stad från Kostas hemby Moutsotitsa. Har fått påtryckningar både från brorsan, Ulle och Marie om detta med ett bröllop i Grekland. Om så blir fallet har Ulle typ lovat mig att utbilda sig till vigselförrättare.

2) Sunne kyrka. Den är vacker och ligger mig varmt om hjärtat då vi har farmor och farfar på kyrkogården. Sen att ha en bröllopsfest på någon herrgård i Fryksdalen är ju fantastiskt. Och självklart tvingar jag någon att sjunga Frödings Anita i kyrkan.


Sunne kyrka

3) Hagalundskyrkan. Den ligger i Hagalund där Kostas är uppväxt. Den ligger mitt i ett slitet miljonprogram men jag tror att den är fin. Och det skulle liksom bli lite av två världar. Hans hoods och min tro.


Hagalundskyrkan
Och så till musiken. I kyrkan går vi in till en grekisk låt "den thaou pouthena" eller något sådant. Det betyder ungefär "jag lämnar aldrig mitt hem". Den är ganska pampig och dov. Sen sjunger en av mina Anna-vänner Håkans Hellströms Valborg, fast man får ändra lite i en mening annars handlar den nästan om olycklig kärlek. Sen är ju Värmlandsvisan fin och någon psalm. Som utmarsch har jag många gånger funderat på "in the namn of Love" med U2.

Sen ska det vara middag och jag ska hålla flera tal för Kostas. Och varje tal ska kretsa kring en dikt om kärlek. Och så blir det dans. Vi ska dansa vals och helst skulle jag vilja ha en grekisk låt, den här;


Men självklart handlar den här jättefina låten om olycklig kärlek och en man som super bort sin sorg på någon bar. Så himla typisk grekiska sång- män! Så det får ju bli någon annan då. Sen vore det kul med lite grekisk ringdans och det kanske Vicky kan lära alla. Vicky är Kostas kusin som skrattar nästan jämt. Något mer har jag inte hunnit tänka på. Varken meny eller kläder men jag gillar brudklänningar som går strax under knäna. Och Juni får ju vara brudtärnan såklart. Hoppas detta blir av nu innan jag också blir rynkig.

Det har varit en himlans lång dag idag. Jag vaknade och la Juni i min säng, hon åt där, och somnade om. Jag lägger alltid en hård tempur- kudde bredvid så att hon inte ska kunna rulla ur sängen. Vips väcktes jag av en duns. Min lilla stört hade gjort en 3-60 och låg på golvet och skrek. Ett fall på 63 cm. Jag ringde 1177 direkt. Hon slutade gråta efter en minut och var som vanligt. De trodde att det var lugnt på rådgivningen men för att verkligen få det bekräftat att hon mådde bra så drog vi till barnakuten på Astrid Lindgren. Juni var kvittrande glad och jag skämdes lite lätt. Som tur var så var kön kort och vi var därifrån på en halvtimme. Sockan (farfar Sokrates) kom och hämtade oss och sedan tog jag pendeln till Barkarby och min dubbla körlektion. Tillbaka till Solna för att hämta Fjun och få den obligatoriska lunchen av svärmor. En sak är säker och det är att det alltid finns mat hos mina gästfria svärföräldrar. Ikväll har jag varit så jäkla käck och gjort mos och stekt ett helt kg strömming! Gott blere.


Den här underbara varelsen fick inviga sin kanelbulle- pyjamas ikväll. Och så fick hon en hel banan till efterrätt för tusan vad duktig och glad hon varit hela dagen. Tror att hon tycker om fart och fläkt och nytt folk. Så mycket mer spännande att sitta och glo på sin tråkiga mamma. Nu tar jag kvällen med fiskdoft i håret. Nite nite

Odlar-Hällen

När vi nu blivit med två (!) balkonger kände jag att det var dags att börja odla. Jag har alltid beundrat min mor som födde upp skott i fönstren tidigt om vårarna. Jag svor åt de minimala plastkrukorna med tandpetare i som höll upp ett tak av gladpack när jag drog ned min rullgardin om kvällarna. Men herre vad mycket blomster hon fick. Det räckte till två rabatter och flera blomlådor och mer därtill. Jag är mest sugen på att odla ätbara växter men planerar också för en blomlåda. Jag började med tomater för någon månad sen, skivade en cocktailtomat i en tom plåtburk och hej vad många skott jag fick. Sedan delade jag på dem och nu växer de så det knakar i tre olika krukor.


Till höger ser ni tomat, mitten nejlika (köpt) till höger persilja.
Har precis planterat om persiljan och har också satt rädisa. Jag lade bara i två frön i en medelstor kruka, vi får se om jag lyckas skörda något. Nu vill det till att skaffa barnvakt till alla växter om vi åker bort något i sommar. Jag litar inte på Sandra direkt. Eventuellt får jag ta med mig några i bilen. Om jag får tomater ska mamma få en planta.


Persiljor på rad, gör mig glad så glad!

Mår tråkigt

Usch vad jag mår tråkigt. Orkade inte gå till gymmet, bl a för att det blåser orkan ute. Har inte ringt ngn mammaledig vän heller. Jag är så dålig! Försöker trycka i Juni burkmat utan framgång. Får nog ringa mor och sen påbörja dagens middag. Vi köpte en matkasse från citygross igår. Känns kul. Lådan var full av grönsaker. Fan vilket tråkigt inlägg det blev. Tråkigare än hon som citerar konversationer hon har med sin dotter på Facebook. Snark!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Glad påsk!

Långfredag idag. Och oh my vad vi har lidit- not! Har inte ens klätt oss i svart. Jag tog "morgonen" med Juni och bakade Kladdmuffins, så himla käckt. Köpte blå karamellfärg igår så grädden blev extra fin.


Sen gick Kostas upp och jag fick sova två timmar. Tidig eftermiddag tog vi bilen till Sjöstaden. Vi var bjudna på lunch. Vi möttes av ett bord fyllt av ägg, påskrev och vattenfärger. Så himla trevligt att måla ägg ihop.


Jag körde kristet tema på mitt och målade fadern, sonen och den helige anden. De andra målade Hammarby- ägg, ägg med hjärtan och en Hammarby- spelare. I morgon ska Totti leda in en Häcken- spelare på plan i Hammrabys premiärmatch. Det är så stort! Synd att vi inte har C More så att vi kan se matchen.


Resultatet! Se hade vi ägg- knack- tävling. Eftersom jag är snäll lät jag Totti vinna trots att jag egentligen var slutgiltig vinnare. Sen åt vi påskmat, det tog sin tid. Juni vägrade att sitta hos någon annan en mig så jag åt typ en tugga i minuten. Sen tinade hon upp och hade en fin lekstuga på golvet med Ella. Ikväll har vi ätit Max- middag. Dödssynden frosseri är med andra ord vi gjort oss skyldiga till. Glad påsk!