Idag är det 7 hela veckor kvar tills jag går på semester och föräldraledighet. Det är helt tokigt snart ju! Härnäst i föräldraplaneringen gäller det att bestämma dagar. Vi kommer inte dela rakt av eftersom jag tjänar så mycket mindre än Kostas. Men man måste ju planera så att inte han åker på alla minsta-betalt-dagarna för då kraschar väl vår ekonomi hursomhelst. Jag kommer dessutom ha två veckors semester att ta ut mitt under ledigheten för att spara på de där goe dagera så länge som möjligt. Det är så krångligt, önskar det fanns en föräldrapengskurs typ som det finns amningskurser hos MVC. Så här fyller du i blanketten, det här gäller, så här räknar du ut et c, etc. F-kassans hemsida är en snårig skog!
Idag är jag lite orolig för på senaste tiden har Räkan rört sig mindre än vanligt. Jag hoppas bara att hen är lite lat just nu. Ringde för säkerhets skull till barnmorskan och lämnade meddelande så jag hoppas hon ringer mig i morgon.
Jag har börjat följa två mammabloggar. Den första är
Josefin Knave på Veckorevyn som skriver väldigt utförligt om sin graviditet. Hon har någon sjukdom i magen och ska inte amma, det blir intressant att se om man kan få några tips och råd där sedan när hennes bebis kommer. Det finns knappt någonting att läsa om det. Vi får skaffa en vattenkokare att ha på nattduksbordet och en förpackning mjölkpulver och skaka loss på nätterna. Det fiffiga med flaskmatning är ju att pappi också får "amma". Vilket betyder dela lika på vaken- nätter! Bonus! Den andra bloggen är
Hormoner och hemorojder på mama.nu. Så humoristisk!

Annars rullar det på. När jag jobbar i receptionen sitter jag på en papperskorg vadderad med handdukar. Idag värker ryggen lite och jag är stel. Jag får vända mig på sidan när jag ska ta upp saker från golvet och det har blivit mer enformiga sovställningar på sistone. Jag gråter så fort jag kikar på förlossningsvideos eller läser få barn- artiklar. Och även ibland när jag lyssnar på "I väntan på Räkan- spellistan" i vår Spotify. Jag pratar dock inte så mycket med magen. Det ska vara bra annars. Den kommer känna igen min röst och även Kostas och andra som jag rör mig runt. Kan kallt räkna med att Räkan redan är bundis med Tina, Sandra och Simon på jobbet. I v.32 kan barnet komma ihåg melodislingor. Då är det bäst att spela de bästa låtarna! När jag väl pratar med Räkan brukar vara i toasituationer på jobbet. Och det blir mest "jaha du räkan, vad säger du om det". Lite som ett sådant där viktlöst konstaterande som utbyts två seniorer emellan vid äldreboendets trefika. Kostas pratar grekiska med magen. Det är skitbra, jag önskar så att hen ska bli bilingual, men det är svårt. Man måste vara konsekvent. Nu räcker det för idag. Jag har en tvätt att hämta och kassa att räkna innan jag går hem.
God natt.