Fredag eftermiddag

Tänk de där underbara vanliga dagarna. Det skymmer ute. I köket det dova ljudet från diskmaskinen, P1 i bakgrunden och så kaffekokaren bubblande ljud. Det är njutbart om nåt.


Min mest älskade pryl


Min mest älskade person. I dagen klädd i ärvd tröja och sprillans nya kalasbyxor.

Då

Såg några byggare förut, i blåställ och kom att tänka på en fredagsmorgon alldeles i början. Du jobbade på BMW och kom och mötte mig då jag tog lilla utgången från pendeln. Och du var så snygg i hjälm och blåställ. Och du sträckte på dig och gick med självsäkra steg och log mot mig med hela kroppen och så fick jag en puss. Och den levde jag på hela dagen. Troligtvis åkte jag hem till dig på kvällen. Tänk om jag visste då hur vi skulle ha det tre år senare. ❤️


- Posted using BlogPress from my iPhone

Har precis sett uppdrag granskning. "Muslimhatet" hette kvällens program och när jag ser det börjar jag nästan gråta. Tycker att samhället blivit kallt och intolerant bara de senaste åren. I kommunvalet gick Sverigedemokraterna framåt i min hemkommun Kil. Rösterna presenterades väldigt precist, i vårt bostadsområde hade en tredjedel röstat SD. Jag har tagit bort en vän från Facebook som delat avpixlat- artiklar. Jag har upplyst facebookvänner som delat fria tider- artiklar vilken typ av sida Fria tider är. Jag tänker på Junis framtid. Hur kommer det se ut när hon växer upp? Hur fördriver man hat? Med kärlek, kärlek, kärlek? Och debatt.

Orka orka!

Serri! Det snöar, och har så gjort hela förmiddagen. Vädret resulterade i iställd träning och det är ju skandal! Har dock fått ett hemma-program av Sandra men jag vet inte om jag pallar. Det är så tråkit att träna hemma, plus att Kostas slängde minyogamatta i flytten. Även morgonrocken gick till tippen. Han tyckte att den var ful. Vanlig röd frotterock, vad är det för fel med det?

Juni har tagit sig en ordentlig förmiddagslur så jaghar hunnit både planera föräldradagar, ansökt om skattejämnking samt bokat tre körlektioner. Den 23 februari drar jag igång. Ska boka teoriprov idag också. Mamma har lovat att komma hit och passa Juni så att jag får det lättare att sticka iväg till trafikskolan och att sitta påbibblan och plugga. Det rör på sig som ni läser. Vad är boogitryck? Vad får man köra om man har beteckningen BE på sitt körkort? Mmmm så intressant.

Igår var det mammaträff på BVC. 6 av 7 mammor tågade bokstavligen talat från Järvastaden till centrum. Två och två i led. Efteråt bjöd jag Lotta och Elton, våra nya grannar på kaffe med russin. Ja, det var ju liksom det som fanns hemma. Russin är riktigt gott, Juni fick smaka. I morgon är det kvalitetshäng på att göra- listan. Jag och Anna och våra avkommer åker hem till Ulle på Östermalm och firar hennes födelsdag sådär lite i efterskott. Nu kan jag ju inte berätta om våra fina planer eftersom Ulle läser min blogg ibland. Längtar tills imorgon! Jag ska klä Juni i klänning.

Lexikon:

serri = seriöst. Norrländska

Försöker få det snyggt

Det här med inredning alltså... Önskar att jag hade en större summa pengar öronmärkta för inredning. Jag önskar mig;
Bäddset till sängen i cerise eller mörk lila.
Fotovägg föreställande tegelvägg. Ap-dyr. Känner dock tapetserare som kan smälla upp den gratis i utbyte mot typ montering av en lampa eller liknande.
Feta lexikon (hämtad hos mor och far i Kil) för att bygga roliga sängbord av. Jag hade också behövt en inredare, typ en Sandra eller Marie. Vi behöver tavlor och ramar och ork att framkalla bilder. Och färg till vårt kontor som helt går i svart och vitt. Det ser ut som en tonårspojkes första egna lägenhet där inne. Persienner. Och en flaska snyggt diskmedel.
Jag hade lyckan att få en snart slut tvål-flaska av Sandra igår. Så mycket snyggare än jordgubbstvåls- flaskan som vi har nu.


Yes. Billig, frätande jordgubbstvål. Exklusiv tvålflaska från La: Bruket som just nu innehåller den frätande jordgubbstvålen.. Ett steg i rätt riktning.

trött men ...

It´s Friday! *nynnar på youtube- fenomenet Rebecca Blacks låt* Fredagsfeeling trots föräldraledighet. Jag älskar det. Idag har juni och jag varit såååå käcka. Började morgonen med god frukost och glatt barn. Hon var dock ganska klängig så hon fick sitta i mitt knä när jag kissade. Det slitna gamla uttrycket nöden har ingen lag har fått nya dimensioner.

Vi promenerade med bestämda steg till Balance samtidigt som vi repeterade grekiska glosor. Väl där blev det barnpassning för Juni och Kettlebells för mig. Helsike vad tufft det var. Jag anpassade magövningarna till min nyförlösta kropp och tog mycket lättare klot än vanligt, annars hade jag aldrig orkat. Efter passet snicksnackade jag med en medlem som undrade om jag var gravid igen. Det är andra personen som frågar. Hello! Jag är ju bara lite mjuk och god. Skit samma, jag blir inte ledsen, det är kul när de skäms efteråt.

Jag har stor lust att utnyttja en julklapp i helgen, "fritt antal barnpassningstillfällen" fick jag av Sandra. Jag är väldit sugen på romantisk date med min grek. EN lunch/middag påstan eller ett besök på fotografiska, finns en utställning där som går för sista gången. Ska försöka få till det där.

En av mammorna i vår mammagrupp har flyttat in i samma kåk som oss, hennes port ligger mitt emot vår. Vi har en grupp på Facebook också så jag kontaktade henne och bjöd på kaffe. Vi ska promenera till BVC tillsammans på tisdag och om vi orkar dricker vi kaffe efteråt. Jag tycker att jag ska ta varje tillfälle i akt att lära känna nytt folk. Trevliga grannar är guld värda och hur lätt är det egentligen att få nya vänner när man är vuxen??? Man träffas inte på samma naturliga sätt som när man går i skolan. 2015 har börjat bra.hoppas det fortsätter på samma sociala, hälsosamma sätt. Och att jag tar körkort. Kanske redan i mars?! Trevlig helg mina vänner!

Goodbye my lovers. Vi ses när jag är tillbaka i gamla hjulspår igen....
Bilden är från Ica Nära Järvastaden, Har ni sett en sådan fin ordning de har på fredagarna.

Hurra!

Idag fyller världens bästa Ulle 32 år! Grattis! En sådan här tårta hade jag bakat till dig om vi hade träffats idag. Pussar och kramar till dig!

Paus

Här har det varit tyst. Inte konstigt egentligen. Det händer inte så mycket i mitt liv. Jag har vid ett par tillfällen kommit på mig själv med att berätta samma saker för mamma två gånger om. Som t ex att det tog 1,5 timme att åka hem från Carro och Tove eftersom två knarkare stod och knarkade i hissen på Gullmarsplan. Och att Juni och Kostas fått en karaktär i ett smartphone- spel uppkallade efter sig. Det är så coolt. Spelet heter Fly Snatch och finns i app store. Det är Kostas vän som gjort det. Vi är stolta över honom och jag tycker det är väldigt rart gjort. Juni är en groda och Kostas en kameleont. Tyvärr har jag inte kommit till den leveln man kan välja karaktär så jag får hålla tillgodo med Ben så länge.









Vi har fått en föräldragrupp, tyvärr är det bara mammor i den. Och våra träffar på BVC är förstås på sådana tider som Kostas jobbar. Vi har setts på BVC en gång, på babysång på en öppen förskola och nästa vecka är det dags för träff på BVC igen. Alla mammor och barn och partners utom en bor i vårt område, en mamma har t om flyttat in i vårt hus. Jag ska försöka bjuda henne på kaffe eller promenad snart. Om vi inte klickar eller det blir pinsamt tyst kan man alltid prata smakportioner eller platta bakhuvuden...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Julgranen

Jag måste ju berätta om årets gran. Det var nära att det inte blev någon alls men så var det någon idrottsförening som sålde vid vår Ica och jag investerade i en alldeles lagom stor, doftande rödgran. Jag har drömt om en röd/guldig gran men vi har bara silvrigt/blått julgranspynt. Jag tog därför med mig min dotter som ska fostras i granpyntandets ädla konst till centrum för inköp av nytt pynt. Jag började på Stadsmissionen därjag hittade 6st röda kulor, en sargad guldängel, en småful tomte samt en julbrosch i form av en gran, allt detta för 22 riksdaler.

Istället för ful jultröja.

Sedan fickdet bli ett set med lite mindre röda kulor på Clas Ohlson. Glittrande, matta och vanliga glansiga. Detvar otroligt utplockat i alla affärer,konstigt nog. På Panduro fick jag tag i 5 meter guldigt glitter, men det var tunnare än standard så det syns knappt bland grenarna. Jag har räknat ut att det tog mig sammanlagt tre timmar att klä åbäket. 

 Förutom kulor använde jag mig av pepparkakshjärtan, de flesta utan dekor men med en enkel sidenrosett. Tre kakor dekorerade jag med våra namn i glitter. Sedan hängde jag i chokladtomtar i guld rött och grönt folie. fick använda mig av nål och sytråd för att fixa ett hänge. Jag hade fem Arne Weise- huvuden i metall från änglaspelet som inte fungerade så de fick också hänga i granen.

De julkort som kommit med posten satte jag upp med säkerhetsnålar. Det var det hela. blev riktigt nöjd.

Före

Efter! Har ni tänkt på att det är omöjligt att göra en vacker gran rättvisa genom en kameralins? Granar ska betraktas live. Efter jul har jag fyndat litekrafs.Ficktag i 4 fina kulor, en guldgirlang och en guldig glittrande ängel som spelar trumpet. Rubbet för 40 spänn. Det kommer bli om möjligt en ännu mer avancerad granklädning nästa år. Tyvärr får vi nog hänga den i taket då för jag räknar med att Juni kommer kunna gå då, och inte låta en endaste pinal vara ifred. 

J. K. H. S. G

Idag är det tio år sedan. Tio år och tio timmar. Nej, jag tänker inte på tsunamin, eller, jag tänker på den också men den kom lite i bakgrunden av det andra. Jag har skrivit om henne så många gånger förut och nu kommer det ett inlägg igen. Vår älskade moster Kajsa somnade in på annandag juls morgon, vid klockan 7 på sjukstugan i Hagfors efter två års kamp mot cancern. Två år tidigare hade vi barn firat jul hos henne. Den var perfekt. Jag, Ian, Mårten och Sandra medan mamma och pappa var på Gran Canaria. Solen lyste upp snön, det var minusgrader. Vi hade julmat med oss. Vi delade ut julklapparna i finrummet där Carl Malmstensfåtöljerna stod sida vid sida med den enorma bokhyllan. Skivsplaren i rummets bortre ände och det uråldriga, ostämda pianot på andra långväggen. Sparsamt dekorerat. Smakfullt. Vi lekte en julklappslek och åt mat och var överens om vilken fin jul det blev.

Sen åkte jag till London och var barnflicka under ett halvår och det var då hon blev sjuk. Den där knölen på halsen var cancer. Det blev bättre men vad jag har förstått försvann inte de elaka cellerna helt och hållet och under den sista hösten visste vi allihopa att hennes liv var en fråga om tid. Den hösten flyttade jag hemifrån och vi pratade mycket i telefon. Jag underhöll henne så gott jag kunde med prat om mina föreläsningar och inredningsfynd från Myrorna och jag minns att jag en gång frågade om hon var rädd för döden. Jag hälsade på henne på sjukhuset en gång den hösten. Hon hade fått komma hem men tyvärr trillat i badrummet och brutit benet och efter den händelsen kom hon aldrig hem igen. Hon var en stark människa, glad för att vi kom och hon tänkte positivt, det var i alla fall så det verkade.

Vi åkte upp på julaftons morgon. Hon tvingade i sig en av mina hemgjorda kolor och vi fick öppna paketen som var hennes för hon orkade inte. Solen sken och marken var vit även den julen. Jag hade gjort en väggalmanacka med bilder på familjen till henne. På juldagen kom Mårten och Sandra med till sjukhuset men hon sov tungt och snarkade högt. Och så på annandagens morgon ringde dom och hon var borta.

Det är så ofta jag tänker på henne. Och undrar, vilket jag antar att många gör som mist någon, om hon kan se mig. Om hon kan se oss. När jag tar på mig pärlhalsbandet eller guldkorset. När jag öppnar min sylåda som var en present från henne. När jag läser lappen som ligger i en liten plastficka. Med prydlig skrivstil kan man läsa "Vad fattas i lådan? Detta finns...". Det är svårt att beskriva Kajsa, det finns så mycket som gjorde henne till den hon var. Men några ord som säger något om henne som person är styrka, intelligens, nyfikenhet,vänlighet och kärlek. Jag skulle kunna skriva ned så många detaljer. Om hur ringklockan lät och doften av bomull som slog emot en när man kom in i hallen. Utsikten från TV- rummet och balkongen. Sjön. Lådorna i köket med en uppsättning små bestick som var roliga att leka med. Den gamla porslinsdockan i sin vagga. Ljuslyktan som var ett litet hus. Bäddsoffan av trä som vi sov i när vi hälsade på. Boken om djur där det fanns en läskig bild på en huggorm. Småkakorna i skafferiet. De blå brickorna på väggen. Och så de där presenterna som nästan alltid väntade på en. En bit choklad eller en barnbok. Eller som när jag blev större- en Dove tvålbar eller Sloggi- underkläder.

I år har jag fött en dotter. Det var bestämt redan innan hon kom att om det blev en flicka skulle hon döpas efter dig. Juni, Kajsa, Helena. Jag ska läsa varenda barnbok du kom med för henne. Och jag kommer berätta vem hon fått sina namn efter. Även om det är svårt att förklara precis hur fantastisk du var. Jag hoppas att du ser oss ibland och jag hoppas att vi ses sen. Kanske ses vi igen.