
(Årets pepparkakshus gräddas)
När jag kom upp i tonåren basade jag över allt julbak och bakade den där Tryggers deg alldeles själv. Insåg att den inte smakade något och gick över till Kongos mammas recept som fick namnet Monika Nilssons pepparkakor. I vuxen ålder har jag faktiskt köpt deg. Den är ändå ganska god, för vem pallar att göra egen, köpa tusen olika kryddor och stå och massera och knåda den bruna klumpen? De senaste tre åren har jag gett tusan i pepparkaksbak helt och hållet. Jag köper eventuellt en deg och gör stora hjärtan för dekoration, och som i år, för att göra eget pepparkakshus. Det finns nämligen en sorts kakor i affären som står över alla andra pepparkakor i världen. Det är Nyåkers. Har du Nyåkers behöver du inget annat. Det tackar jag mamma, pappa och moster Kajsa för. Allt i jämförelse är värdelöst.

Nyåkers

I år gav jag mig på en utmaning. Jag printade ut en mall på ett hyreshus från nätet och skar ut bitar, gräddade och satte ihop med Limpistol. Fatta att jag är med limpistol! Köpte en på Panduro och känner hur jag klättrar i pysselkretsar. Dekoren består av kristyr, gelatinblad till fönster, silverkulor samt vita snöflingor som jag köpte för en krona påsen på Ica efter jul förra året.

Så här ser det ut. Två våningar med port och balkong på ena sida . Jag är väldigt nöjd faktiskt. Och givetvis har jag skrutit om det på sociala medier.









