Semestersummering

Det har nu gått ca en månad sedan vår gemensamma semester tog slut. 6 långa veckor av varnnan dags- sovmorgnar, kvällar med säsong 6 av Game Of Thrones och möjligheten att kunna duscha utan att ha en Juni i gåstol i badrummet är över. Vi inledde sommaren med en längtan till Grekland. Det blev dock inte mer än en längtan eftersom priserna skjöt i höjden. på grund av det förskräckliga vädret. Vi hade ändå en trevlig start på semestern-en traditionellmidsommar. Jag tror att det var 11 grader varmt och duggregn hela dagen. Vi firade hemma hos våra kompisar Babis och Cissi som har tre barn och radhus med grill på baksidan. Jag hade förberett souvlaki av 2 kg fläskkarré som Babis sedan fick grilla och det smakade bra kan jag tala om.

Vi tog en massa fula gruppbilder men de kan jag ju inte visa här heller. Så det får bli min midsommarselfie istället. Kransen plockade jag ihop i diverse diken och knöt ihop. Det är kul att göra kransar, synd bara att de är så satans obekväma att ha på sig. 

  Första veckan av semestern var jobbig. Jag var så uttråkad att jag höll på att gå itu. Som tur var ersattes det av se fram emot- känslor när det började närma sig "hemresa". Vi tog bilen och åkte till Visten. Första långfärden med bil och otroligt nog Junis första gång i Värmland. Vi har haft lyxen att ha mamma och pappa på besök flera gånger under året så vi har liksom sluppit att åka hem. Väl vid Visten delade vi stugan med Ian, Mathias och Tyra. Och så kom mamma pappa och brorsan och company på middag två kvällar. Det var fint att hänga med dem. Vi hann också med ett besök till min bästis Josefin och hennes familj som jag brukar skriva om ibland. 

En annan höjdare var bakluckeloppis på Solvalla. Jag tog med mig Tina i framsätet och en massa kläder och skor i baksätet till Solvalla en söndag och gjorde affärer. Det var jättekul och folk var helt galna och började slita i våra trasor innan vi hunnit få allt på plats. När det kom till "mina" saker var det många män som slet i Kostas fotbollsskor. De gick till slut till en finsk 12-åring till reducerat pris. Min hatt (push- presenten som jag köpte till mig själv förra året) var också populär men konstigt nog blev den inte såld. Det kanske var ett tecken, är det meningen att jag kommer känna mig bekväm i den i år istället?  

Mariehamnsresan tänker jag inte skriva om, det har jag redan gjort. Det var ju en flopp. Blir inga mer finlandsresor med färja för mig.

Ian och Tyra kom i månadsskiftet juli/aug och stannade fyra dagar. Vi hade så mysigt. Tyra kallar Juni för sin lillasyster, Vi var i Mulle Meck- parken, promenerade runt i gamla stan och åt lunch på Vigårda. Och så myste vi inomhus. Och prataprata- pratade. De hade med sig en massa fina saker till Juni. Det är fortfarande väldigt få plagg och leksaker som vi behövt köpa till Juni. Vi har fått ärva så mycket fint, speciellt av Tyra.

Svensklärarinnan läser för sin systerdotter om djuren på bondgården.

Har plockat blåbär i friluftsområdet i sommar också. Två liter tog ett sommar i P1 att plocka. Sen kokade jag sylt. Det räckte till 3 burkar i barnmatsstorlek. Det var faktiskt sprättlätt.

Vi hann med en date också! För att vi har världens snällaste barnvakt- Sandra- som ställer upp och leker och matar och tröstar så att vi kan få göra saker på tu man hand. Den här kvällen, semesterns sista- åt vi grillbuffé på Bockholmen som ligger i Bergshamra, ute vid vattnet. Den här bilden får illustrera kvällen. Vi tog kort på oss själva också såklart, det är ju sånt man gör nuförtin, men det går ju inte heller att visa hur som helst. 

Jag kanske borde berätta om den här damens framsteg också. Hon utvecklas så fort nu så det känns som att det händer något varje dag. Tack vare vår spännande diskmaskin lärde hon sig ställa sig upp själv och med tiden utan att hålla i sig. Hon har lärt sig göra sakapende-high five på grekiska. Hon vinkar och hon pekar (oftast) på rätt person om man frågar var någon är. Hon ljudar ma-ma-ma-ma-ma och så en massa annat snack som ingen förstår förstås. Förutom något som låter som "titta"! och för ungefär en månad sen tog hon sina första steg.

Nu går hon för fullt. Och i morgon blir vår lilla räka 1 år! Stoppa tiden, snälla!

idag för ett år sedan...

...hade jag börjat få förvärkar. Tidigare på dagen hade jag spankulerat runt i centrum och muttrat och varit sur. Sur och tung. På kvällen satt vi i TV- soffan med varsin dator i knät. Vi var välsötsugna somvanligt och kom överens om att öppna en varsin av festisarna som jag hade köpt på jobbet och sparat så länge. (jag hade 20 kronor innestående på mitt kontantkonto som man kan handla frukt och dylikt med)  Och det var då förvärkarna börjde komma på riktigt.;
http://enkilojagare.blogspot.se/2014_09_01_archive.html#1278616680637162552
Jag tror att de där förlossningsfestisarna var avgörande för att Räkan skulle börja knacka på ytterdörren.

Kommer köpa festis nästa gång jag är gravid också. Om jag har lyckan att få bli det.

Jag måste köpa en vattenfast mascara

Vi ska döpa Juni snart. Kyrka och lokal är bokat. Dekorationerna är under tillverkning och inköpslistan har skrivits. Vi ska stå längst fram i kyrkan. Juni i sin vita klänning i någons famn. Vi ska sjunga Tryggare kan ingen vara. Och Ian ska läsa dikt och Gudföräldrarna får hålla i dopljuset. Längst fram hoppas jag att alla barnen ska sitta, alla som jag tycker så otroligt mycket om. Kusinerna, och våra vänners barn. Och så kommer prästen fråga vad barnet ska heta och hälla vatten på hennes huvud. Och jag kommer bita mig i läppen och det kommer bränna under ögonlocken. Ansiktet kommer bli flammande rött och det kommer brinna i mitt mammahjärta.

Jag måste köpa en vattenfast mascara.

Årets löpsedel!

Juni och jag var tidigt ute och traskade i morse. Vårt första stopp på vägen var hos min sjukgymnast. Det gick bra för mig, värre för Juni som i sin upphetsning över en vackert gul kettlebell på 8 kg råkade välta den över sin tumme. Jag hatade mig själv skapligt mycket sen, men det gick bra.


Humöret steg avsevärt när jag fick syn på denna löpsedel! Årets kanske mest lockande löpsedel i mitt tycke. Jag har nu lusläst artikeln och det ligger till så här. De har undersökt antal kalorier per 100 gram, salthalt per 100 g samt fett, proteiner och kolhydrater. Jag tycker att de lyckats undersöka ett brett spann av sorter. Allt från Doritos och Pringles till Estrella och OLW:s klassiker. Och så en av mina favoriter, naturchips med gräddfilsmak. 27% fett, och 500 kcal. "Riktigt tunna chips gräddfil och rödlök" vinner när det kommer till kalorier- 480 samt fetthalt 23 g.


Chipsfakta-rutor borde vara vanligare i våra tidningar. Perfekt hopkok av artikel en fredag. De måste ha haft ganska svårt att fylla en hel tidning...?

Utlandssemester!

Sandra och jag lockades att boka en dagskryssning till Mariehamn. Vi hade en inte bild av oss själva sittande på soldäck i stora slokhattar och med varsin kall i näven. Det hände inte. Solen var i Italien på semester tydligen.


Resan startade med frukostbuffé! Riktigt bra. Min kvalitetsstämpel chokladcroissant fanns inte men god juice och rostat bröd med apelsinmarmelad! Det här var resans höjdpunkt. Efter frukost somnade vi i varsin stol utanför barn- leklandet.


Anhalt nr 2 blev en av barerna där något sorts barndisco pågick. Jag köade i 15 min för att köpa en drink som lät så himlans god. Ingefära och lime. Mm mm smackade jag förväntansfullt för att sedan knipa ihop käften och grimasera. Blä! Hur kan man jobba som bartender och misslyckas så svårt?


Så här deppig var en av barerna. Vi fortsatte dagen med att köpa choklad i taxfreen, göra över med pengar i spelautomater samt att ångra att vi inte bokat in oss i spat. Efter 12 timmar var vi hemma o Sthlm igen. Och som Sandra sa; det kommer nog dröja innan jag åker Finlandsbåt igen.

Idag fick jag sovmorgon, till 09:30! Och när jag vaknade stod Kostas och grävde i garderoben efter träningskläder och förklarade glatt att han skulle ta med Juni till gymmet. Så himmelskt skönt! Nu har jag ätit frukost, helt ostört och ska ge mig på kaffet och ett kapitel i sommarens andra bok- Sophies historia. En bladvändare av rang. Jag är glad att mitt bokmalande i sommar går bra för vädret är ju inte med oss och jag har fortfarande inte ätit vare sig den perfekta jordgubben eller skivan vattenmelon. Sommaren som kom av sig. Jag pratade med Ulle härom kvällen som trots att hon varit på Mykonos en vecka känner det som att sommaren snart är över. Den är över och den har ännu inte börjat. Märkligt år.

http://www.libressenewarrivals.se/?utm_source=Brandsite&utm_medium=Cover&utm_content=jpg&utm_campaign=SCA - Libresse Tins 2015

Om du klickar på länken (hoppas jag) att du kommer till Libresses hemsida och får ta del av information om deras limited edition etuin/askar avsedda för förvaring av bindor.

Jag kan se en viss användbarhet av etuin till bindor.
1)* OM man mot förmodan förvarar bindor i strandväskan och det MOT förmodan kommer in sand innanför plasthöljet och denna sand då hamnar i underlivet och orsakar kli eller annat obehag.
* Askarna är  ganska vackra att titta på.

MEN!
It kind of pisses me of! (pardon my English) Om jag lägger ihop Libresse urfåniga TV- reklamer som har det tydliga budskapet om att vi måste vara diskreta när vi har mens med det här etuiet som döljer de redan designade plasthöljena så tolkar jag det som att mens är något som inte borde finnas.

Ska jag operera bort min livmoder så att jag slipper denna skam? Så att jag slipper gå med tampongen noga gömd i handen när jag ska på toaletten? Det är så himla tröttsamt. Kan de inte göra lite mer verkliga reklamfilmer med normala kvinnor. Hylla mens på något vis. Typ "Mens är förutsättningen för allt liv. Var glad åt din mens, med våra mensskydd blir de jobbiga dagarna lite lättare". Feel secure, wear Libresse. Men strunta i att vara diskret."

Har du missat Liv Strömqvists fantastiskt intressanta och roliga sommarprat från 2013 kring nämnda ämne finns det att lyssna på HÄR

Ett säkert sommartecken

...är att jag är slav under väderapparna. Ovan; väderleksrapport för Sunne kommun nästa vecka. Vi åker till Visten (sommarstugan) för att vara somriga och umgås med familjen. Regn kommer betyda utflykt till Lars Lerin- museet och kanske en loppisrunda. Om vi orkar. Om vi har lust. :)

Bröllopet

Prinsbröllopet var väldigt vackert tycker jag. Som kraftigt blödig mamma kunde jag hålla tillbaka tårarna ända tills brudnäbbarna klev in i Storkyrkan. Det vill säga i ungefär 30 sekunder. Vi såg bröllopet hos tant May-Britt och var grymt taggade båda två. Vad Juni tyckte om det hela är oklart men hon blev väldigt fäst vid May-Britts rullator och kröp fram och tillbaka på vardagsrumsgolvet.


Tågresan gick riktigt bra. Juni var glad och pigg och hade ingen lust att sova förrän vi nådde Jönköpings central. Hon slickade på fönstret, slog i bordet och flirtade med andra passagerare. Jag hade på tog för mkt packning, såg ut som en nomad. Vagn med barn, handväska, påse med proviant för tågresan, en svintung resesäng, bärsele och en ryggsäck. Det är svårt att packa lätt. Dessutom måste man vika vika ihop vagnen och det är ju alltid smockat med grejer på tågen. SJ skulle lätt kunna koppla till en hel vagn enbart avsedd för garage.


Glatt var det här. Tog på mig ett halsband som Juni gillar, det kan ge upp till fem minuters lugn.
Väl hos May-Britt blev det ju kramfest, hon var likt sig förutom att hörseln försämrats något. Hon är så duktig och klarar sig själv, 91 år. Den enda servicen hon har är ett larm i fall hon skulle trilla eller dylikt. Men jag önskar att hon kunde få komma till någon form av gruppboende ändå, där hon kan få lagad mat och lite mer sällskap.
Hursomhelst köpte vi pizza, drack Carlsberg (alk fri), snaskade på chips och jordgubbar. Och så slog vi på TV:n vid fyratiden och såg hela spektaklet från Storkyrkan till brudvalsen.


Ebba hade jobbigt snygga kläder och örhängen.


Och Roy analyserade bröllopstårtan, men det vet ni väl redan. Söndagen bjöd på chill, kaffe, lunch och prat innan det var dags att ta tåget hem. Åh vad jag önskar att May-Britt bodde närmre.

Skön känsla...

...att radera alla appar med körkortsteori- frågor...

Jag tycker fortfarande att det är lite märkligt att jag har körkort. Det är så förbannat gött! Även om jag inte känner mig så kaxig på motorvägen ännu. Men jag kör bil, i Stockholm också. Det är faktiskt väldigt fränt. Jag är bra.