lördag 22 november 2014

Årets




Här sitter jag och smuttar på säsongens första färskpressade apelsinjuice. Den där låg- kvalitetspressen var verkligen ett bra köp. Kollar igenom julnumret av 101 idéer som jag började prenumerera på enbart för premien- 4 galet fina plastmuggar från Rice. Jag är lite besviken på tidningen eftersom det är väldigt avancerade pyssel som kräver mycket och dyrt material. Vad sägs till exempel om en tovad ull- julkrubba? Eller en dörrkrans av cyklamen. Men en bra grej hittade jag. Nämligen mallar till Star Wars- snöflingor.


Jag valde Dart Vader som såg enklast ut. Till ytterkanterna funkade det med vanlig sax men när ögonen skulle klippas tog jag till en rak nagelsax. Man skulle nämligen vika pappret 8 gånger. Japp, en vecka till första advent, då får man börja. Spikat julpyssel är Lussekatter, kanderade cashewnötter med sesamfrön, en eventuell liten julgran och kanske, kanske ska jag köpa en "årets julkula" på Åhléns. En stor kula med rolig form, ett rådjur vore fint.
Jaha, då vet ni allt livsviktigt jag tänker lägga min tid på framöver.

måndag 17 november 2014

Lång natts färd mot dag

Jesus vad mörkt det är dååååååå! I dag hann vi precis gå ut innan skymningen. Den faller ju kring 15:30 så här års. Tog en promenad hem till Kostas föräldrar, det tar ungefär 45 minuter, lagom. Blev bjuden på mat, som vanligt. Det finns alltid mat där, och finns det inget så lagas det. Idag fick vi kycklingklubbor, go- sallad med en dressing som jag aldrig får lyckas med själv och någon märklig potatis- och auberginegryta. Jag tittade skeptiskt på grytan och sa "nej tack jag tycker inte om". Precis som ett feshligt barn. Grejen är att det är enda sättet att tacka nej till mat där, för säger jag att något är gott då lagar mamma sådan mat och kommer till oss med. Så snällt och omtänksamt, men råkar det vara exempelvis spenat så blir det liggande i kylen. Till slut smakade jag lite ändå. Sen tog jag en portion till för det var gott. Tur att man inte etsar sig fast vid sitt barn-jag i alla situationer.

I morgon kommer Anna och hennes bebis hit, det ska bli jättekul. Vi har inte träffats sen våra knoddar kom till världen. Inte sen i påsk faktiskt. Tanken på oss två i bredd på en trottoar, knuffandes på barnvagnar känns lite surrealistiskt. Det är ju inga konstigheter egentligen, två personer som varit vänner sen älva brann men inte bott i samma stad sen 2002. Två tjejer som lekte prinsessor och såg på Babar på första playdaten i Kil 1989. Två prepubertala tweenies som utredde mindre världsliga problem och var noga med att det skulle pratas "tjejsnack" i flickrummen på eftermiddagarna. De där två som tillsammans med andra mer eller mindre jobbiga tonåringar ljög sig blå för sina föräldrar. Som sedan äntligen blev 18 och kom in på Jäger helt lagligt. Dessa två föder varsitt barn med några veckors mellanrum och plötsligt går de där. Vagn bredvid vagn någonstans i Storstockholm. - Hej vuxenliv, på riktigt.

Ordlista:

feshlit- fegt, löjligt
sen älva brann- sen älven brann,markerar något som hänt för längesen
Jäger- f.d nattklubb i Karlstad

lördag 15 november 2014

Detta har hänt

Jag har målat två hyllplan på 100 x 25 cm! Hurra! Jag har planerat att göra det i två veckor- och inte hunnit.

Junis Fjunis, min dotter som säkert inte kommer vara bekväm med att kallas Fjunis som barn har börjat skratta. Det är ett väldigt lågt skratt, låter mer som att det fastnar på väg ut ur munnen men vi är säkra på att det är ett skratt. Knepet att locka fram ett skratt är att lägga henne på skötbordet och lyfta fötterna mot ansiktet på henne och toucha nästippen. Jag förstår henne, vem hade inte tyckt att det varit kul att kunna peta näsan med stortån? It wont happen to me, tyvärr.

Vi har varit på dop. Ortodoxt dop. Det var trevligt. Ganska likt ett protestantiskt men utan psalmer. Ceremoninbörjade  längst bak i kyrkan vilket jag är ovan. Lille Elliot som var dagens huvudperson doppades också helt i dopfunten. De fick alltså klä av honom där framme vid altaret och han fick ett ordentligt bad. Han älskade det och skrattade högt. Killen gillar vatten helt enkelt. Prästen stod med ryggen mot församlingen, han hade en prao som kom fram och avbröt honom mitt i någonting men annars var det fint. Och jag förstod ju förstås ingenting. Kostas förstod ingenting förutom när alla skulle göra korstecknet. Då gav han Juni till mig och gjorde som de andra. Jag gjorde ingenting, var inte säker på om det förväntades av mig. Det finns lite knepiga regler kring ortodoxa dop. Om vi döper Fjunis skulle jag gärna ha ett protestantiskt dop med något ortodoxt inslag. Det skulle inte kunna ske i ortodoxa kyrkan, tyvärr.

Jag har packat upp våra (mina) böcker ikväll och nu är hyllan överfull, det är en sån där smal hylla som ser ut som en stege så man får välja sina dyrgripar med omsorg. Gjorde flera mogna beslut som att exempelvis slänga en Kepler- deckare och två volymer av Femtio Nyanser. Samt några pocketböcker. Bubblare är Annas mat, använder den aldrig MEN det var den sista födelsedagspresenten som jag fick av moster Kajsa. Och så har vi Dunderklumpen, eller "klassisk och modern samhällsteori", den första kursboken från min studietid. Jättetråkig men ändå klassisk, bär på minnen. Sen har jag tre vackra böcker som tidigare legat på stereobänken. Vad gör man med vackra böcker utan funktion som man aldrig bläddrar i? Jag har insett det nu. Jag är inte bättre än mina föräldrar. Jag är en jäkla hamster jag också.

Igår höll vi middag här hemma. Sandra kom och åt fisksoppa och såg på Idol och bar runt på barnet.Väldigt trevligt.

I eftermiddag har vi haft fika- besök av vänner som ville komma och titta på Juni. Vår vän Malin lärde Juni att ta napp, fatta vilken fantastisk gäst!